det hände igen! och på tre ägg på raken- är det något skumt i görningen? Minns då vart ni läste det först :-)

det är med stor glädje vi kan konstatera att Garpenborg's Ikon "Eros" samt Garpenborg's Idyll "Qlura" båda har känd mentalstatus, samt har 1or på skotten (skottfasta för er som undrar vad sjutton det betyder :-) Vår I kull har än så länge klarat det mesta galant, bara att hålla tummarna för att det fortsätter. Irma & Nova låter vi göra sina MHn till vårkanten. Irma skall ju oxå om allt går vägen paras nu i november.

Men nu ska vi istället kika på lite söta bilder på de två skottfasta bebisarna :-) :-)

först ut är Qlura

Sedan en blåögd bebisEros

och Qlura som pussar gammelmormor Vera

och tillsist en av mina favoritbilder- en sovande trio. Närmast kameran ligger Irma, sedan Eros och till sist Alexander i sin resesäng       Sedan ligger ju faktiskt Nova längst till höger i bild, om än lite svårupptäckt   

TACK Micha & Camilo för att ni var så ivriga på att göra detta och for iväg så fort en plats dök upp (som f.ö Micha hittade:-) Underbara engagerade valpköpare- kram!

och roligt hade vi i alla fall :-)

Upptäckte sedan att Veras mage blev större & större,,,så vi fick skynda in och tvinga henne att ta det lugnt resten av kvällen. Dels svalde hon väl en del vatten när hon plockade upp äpplena, men hon hade nog ätit en del plommon & nån sorts miniplommon som vi har mängder av oxå.

Stora vanliga plommon har ju dumma kärnor man ska vara försiktig med, de små miniplommonen är nog ingen större fara. Men det man kan säga generellt när dom får i sig sådär oerhört mycket vätska är ju att det finns risk för magsäcksomvridning, därför ska de vila och inte stoja runt. Detta kan drabba staff, det vet jag den hårda vägen då en valp vid namn Garpenborg's Oden som exporterades till spaninen och under sin första tid där lekte ute i värmen med sina nyfunna staffevänner, drack massor av vatten, lekte lite till, fick magsäcksomvridning och dog i bilen på väg in till veterinären.

men- nu till filmbevisen- och Vera mår prima idag - min stålhund :-)

det där med att vara bluefawn (eller vilken ljus färg som helst förstås) och leka med en polare som tappar sina mjölktänder har sina sidor, man ser ut som om man kommit direkt från ett slagsmål,,,,

(sedan klippte vi gräsmattan och hon blev istället grön:-)

alltså det är Kalles blod på Irma. Alla hans P och M tänder lossnar typ samtidigt och han stinker järn. Nå strunt samma - ytterligare ett skäl till att inte pussa den lilla maskätande munnen,,, för tillfället i alla fall   

vi hade förmånen att få pussa lite på Wita häromdagen, Wita heter ju RLD N Garpenborg's Wanessa och är som kanske bekant mamma till vår A och D kull. Hon är framförallt en dundertrevlig liten 6årig tik som man inte kan annat än tycka om! Vera & Wita är kompisar och dom verkar inte ens hälsa när dom träffas utan det är bara så naturligt, som om dom bodde ihop. Egentligen kan man ju tycka att de borde störa sig liiite på varandra då dom ju är lite lika till sättet även om Wita är mycket mer väluppfostrad, men icke. Dom är som två små bär som bara liksom sitter där på samma buske. Eller ja går på gemensam promenad och fikar med sina mattar kanske jag ska skriva.   

Wita är, iom att hon är mamma till A kullen, även då mormor till K kullen. Kalle uppskattade att få träffa sin mormor och lyssnade faktiskt på henne när hon ljudligt sade till honom att skärpa sig. Förvånad blev han och insåg att gråhåriga mormor visst verkade ha pondus :-) 

Klart vi passade på att fota Wita med sitt barnbarn   

och sedan allihopa tillsammans (yoyo var med husse på jobbet)

och sedan fikade vi och hade lite pusskalas   

vet inte om jag nämnt det men Irma har varit dålig i snart nästan tre veckor, började med en lite lätt hosta/harklingar som sedan eskalerade. Kennelhosta tänker den hundkunnige, men hade ni sett henne så hade ni tänkt som jag - dvs att något satt fast. Det var i alla fall så det såg ut på henne, hon var irriterad i halsen och försökte att få upp det som satt tokigt. Hostade när hon sov och/eller vilade. Is i magen som man har efter massa år med tokiga hundar som äter det mesta så avvaktade vi. Men tillslut kände vi att hon ändå behövde kollas upp lite med ordentligt. En lång historia kort så såg de inte någon främmande kropp i hennes kropp som det så fint heter, men lungorna var påverkade och matstrupen förstorad på ett ställe. Tur att man känner sin hund väl, för egentligen tyckte veterinären att Irma var pigg som en mört och hade ingen större lust att röntga. Nååå, blodprov togs och allt var ok den vägen. Vi skulle egentligen åkt tillbaka in denna vecka, men jag har sett att hon långsamt blivit bättre.

OCH I MORSE HÄNDE DET!

ett kaninöra låg uppspytt på soffan! Glädjedans :-)

ja och självfallet var det ett öra från en leksaksmjukiskanin :-)

första inlägget HÄR

först pressar sig Yoyo ner på/mellan sin mamma & lille Kalle, sedan biter karma henne i rumpan direkt när Kristoffer gosar ner sig och myser med hennes öra

men att någon skulle flytta på sig? nope, icke - ju trängre och varmare destå bättre :-)