den 28e-29e denna månad ska hon, om allt går bra, bli mamma. Ja vi skriver ofta så, om allt går bra. Mest för att påminna både & själva och andra om att man aldrig ska ta något för givet. Även om allt går prima fram tills de små tittar fram så kan de ha gomspalt, eller andra defekter, eller så kan de dö under själva utdrivningsfasen, de kan oxå dö under de första skälvande dagarna. Sådan är hon, moder natur.

Inte går vi runt och oroar oss, det som sker det sker, men vi tar som sagt inget för givet heller.

dräktiga tikar får så underbara rygglinjer! Nå, jag ska inte säga nåt, som själv vankade runt som en tjock anka pustandes med ena handen i sidan under mina två graviditeter   

joo, hon har 8st bra tuttar,,,

det är bara det att en sitter osymetriskt, ni vet en sån där som vill vara speciell och inte vill rätta in sig i ledet     

vi smyger lite på varandra

och springer lite :-)

och bara står & ser dumma ut   

och leker igen :-)

vinter överraskade oss iår (likt de flesta år,,,)

i stället för att vara på my dog så skrotade vi alla runt här hemma i helgen. Rätt mysigt och med tillräckligt mycket kläder på hundar & barn så njöt alla av utevistelsen. OBS att Irma är dräktig och således är hennes sälutseende helt i sin ordning

här återupptäcker dom hur gott det kan vara med frysta gamla äpplen :-)

här letas det mask :-)

Yoyos son Lille Rodney firade med oss oxå- här i två olika outfits :-)

Fast Lisas hatt kanske var mindre smickrande,,, :-)

ligger här och myser. Vi har haft en dag där vi bara varit på tomten, rätt skönt faktiskt. Pojkarna ville gräva mask och åka till backebo (deras mormors & gammelmormors sommarställe) och jag svarade styv i korken att "om ni hittar mask så kan vi åka direkt" Klart dom hittade en,,, en stel liten rackare, men vid liv det var den. Nå, dom insåg själva att dom behövde en mask var för att kunna meta så jag slapp hamna i ett storbråk :-)

det var skönt att komma in och få igång en brasa

Irma har blivit rätt tjock nu - ska skärpa till mig och se till att fota hennes stinna mage. Stora rosa tuttar har hon och trött som man kan va när man kånkar runt på en del extra :-)

har verkligen sina sidor- i ena sekunden ligger man i lugn och ro, och i nästa,,,

var oxå på mässan i söndags- vi blev så fulla i skratt att vi bad om att få ta en bild. Så voilá här är hon: Irmisens dubbelgångare (namn okänt för oss)

vi hoppas det gick lika bra för denna tiken i amstaffringen som det gjorde för Irma i hennes ring :-)

nedan ligger den lilla Irma och sover efter en hård dag på mässan   

så har vi då kommit fram till Irma. Vår fina gulliga Irma. Som vi anmälde mest för att vi inte ville lämna barnvakten (som denna gång blev vår snälla mamma- tack!) ensam med barnen och alla hundarna.

Eftersom Irma har en ovanlig (godkänd) färgoch således kan sticka ut väldigt i ett startfält så hade vi inga förväntningar direkt alls. Visserligen har hon satt sig fint i kroppen sista året och vi personligen tycker att hon är välbygd och korrekt så men ja, har man höga utställningsambitioner så är inte hennes färg den man väljer när man skaffar sig en valp.

Domaren uppskattade henne i alla fall och hon kom 4a bästa tik! Då ska man veta att det var hela 72st anmälda tikar - helt overkligt roligt tyckte vi   

nedan ser ni att vissa av besökarna roade sig med annat under denna långa dag :-) Det var Tuire på kennel Rennams dotter och hennes kompis som var skaparna till dessa alster :-)

och här ser ni Tuire med hennes fina Rennam Rati Riti Rallaa

ser ni domarens tjusiga lackskor? Där låg vi alla i lä kan jag lova :-)

*funderar*

det är trist detta att varje gång jag bara vill skriva nåt om vår fina Irma så påminns jag om allas åsikter i just färgfrågan. Tyck gärna att färgen är FUL SOM FAN, det spelar mig ingensomhelst roll. Färg är i mitt tycke det sista intressanta för oss som uppfödare. Därmed inte sagt att det är betydelselöst, absolut inte, men det är inte VIKTIGT.

Åh, jag hade som vanligt en massa funderingar här, men jag får inte riktigt till det,,, Orkar heller inte lägga ut alltför känslosamma upprörda saker för då får man så upprörda reaktioner tillbaka och det orkar jag inte heller :-) Påminn mig nån gång så lägger jag texten som ett utkast här i väntan på att mina känslor skall sluta svalla.

I alla fall kan jag avsluta med att säga att allas vår fina ras, SBT, är en långlivad, trevlig och överlag väldigt sund ras. Till er som inte håller med så skulle jag vilja rekommendera att ni istället för att läsa f.b mm under julhelgerna ägnar tiden åt att läsa andra rasklubbars RAS. Samt kanske kikar in på dessa klubbars hemsidor och jämför lite. För jag upplever att perspektivet ibland kan bli lite eh snävt? Ja snävt är ett  bra ord. Det är även det ordet som skulle beskriva den avelsbas vi skulle få om vi uteslöt alla de hundar ur avel som vissa önskar sig :-)