ja nu har Vera snaskat i sig dumheter igen, man kunde ju tro att hon skulle lära sig,, eller snarare att JAG skulle lära mig,,,

Nåväl, senaste färdigheten är att hon lyckas dra ut stolarna så att hon kan hoppa upp på dem och därifrån avancera upp på bordet. Tidigare var det ju bara om man glömt att dra in stolen efter sig som hon kom upp. Nå alla utvecklas vi :-)

Det som hamnade inuti Vera denna gången var choklad, (förstås i foliehölje, vad annars!?) samt innehållet i en frukskål bestående av äpplen vindruvor och physalis,,,

Efter nogsamt uppskattande av mängden choklad nöjde jag mig denna gången med att hålla henne under strikt uppsikt i ett dygn, pja hon är ju aldrig långt från mig ändå så det var ingen större ändring från vanliga rutiner. Bra mår hon i alla fall så det verkar som att vi klarade oss denna gången oxå! *pust*

Frågan är vad som kommer härnäst, att hon lär sig öppna kylen, eller hoppa upp på diskbänken,,,

när vår Vera äntligen kommit till ro i en solfläck på matrumsgolvet kommer ofelbart K och stör. K tycker Vera är den roligaste att vara med, förhoppningsvis kommer det bli ömsesidigt lite längre fram. Idag fick Vera sig en sagostund till livs... Ekorr'n satt i granen- hon var måttligt road

vi tackar husse Calle för fin bild på snart 6årige Hobbe!

(e han lite lik syrran Vera,,,? ja kanske lite)

Kunde inte låta bli att ta med en valpbild på honom oxå, hans färg har ändrat sig sedan dess, men jag gissar att han är lika busig nu som då!

Tänk att U kullen blev så oerhört aktiva, det kom allt lite som en överraskning, men så kan det gå när man använder så gamla hanar i aveln som vi gjorde. Deras pappa Connor var *funderar* 9år när han blev pappa till våra 7st U-valpar. Och är man 9år, ja då är man både lugn och klok. Men jag gissar på att han säkert var ett yrväder i sina dagar- för hur kunde det annars bli som det blev.

I alla fall kan man säga vad man vill om U:arna, men långtråkigt har man aldrig och vill man jobba så hänger dom på precis vadsomhelst! Våra underbara U' n

inte har något gott med sig hälsar Vera våra läsare. Kristoffer har nämligen feber och Vera snappade detta först av alla och såg till att få den bästa platsen, brevid det kokande barnet :-)

här ser ni min älskling Vera längst till vänster, sedan sitter hennes två bystdrottningar till döttrar brevid henne :-) Ärtan i mitten och Yoyo till höger.

Tack vare Ärtans mjuka sätt så har faktiskt Yoyo accepterat läget mkt bra och verkar tom trivas med det tillfälliga tillskottet i familjen, och det vill inte säga lite det :-) Vi är förstås tacksamma över detta då det gör familjelivet för de 4 benta så mycket bättre och enklare. Att det dessutom skett redan innan Myran fyllt ens 10dagar är helt otroligt, men Ärtan är verkligen superavslappnad. Det enda hon inte tycker om är när jag lyfter upp Myran. Myran ska enl Ärtan ligga i sin valplåda och icke lyftas upp, oavsett skäl. MEN i övrigt är hon stencool. Vera och Yoyo har inte fått sig en endaste liten morr från mamma hund.

(ps kameran som syns i fönstret använder vi inte till att spionera på grannarna med, jag lovar :-) Den var i processen att installeras för att Elin skall kunna kika på sin Myra eftersom hon bor så pass långt bort, och nu är den på sin rätta plats: ovanför valplådan ds)

på sitt lilla vis

fotot på Alfons kommer från hans matte Sofia

Veras son Zion och hans matte Cattis var här och hälsade på oss häromdagen. På vissa kort är dom nästan som två bär :-) samma förkärlek till gyttja hade dom oxå,,,

Kul att ni kom förbi Cattis!

för ännu en toppenfin bild på din alltid lika vackre Alfons!