på Esther & hennes son Harry   

Garpenborg's Dorothea heter Esther i sin stamtavla och Harry heter Vingstaff Lonely Fairytale

fotograf är matte Sarah

vi kom på den galanta idén att svänga förbi till Elin på kennel Minstaff i Borås efter utställningen i gränna för att beundra hennes underbara premiärkull! Det är något visst med den där starten, jag blir så rörd inombords, alla förväntningar, all oro. Så ser man den nyblivna uppfödaren stolt visa upp sina små bebisar, åh vad det är gulligt! 

Lika söt var förstås älskade Myra som även hon såg stolt och nöjd ut med tillvaron. Fattas bara annat, hon bodde som en prinsessa minst sagt :-)

Självklart såg alla bebisarna fina ut, nöjda snusade dom i valplådan :-) Dessutom avnjöt vi sommarens godaste lunch- TACK Elin för titten och maten och allt annat!

hela kullen ligger och snusar    Nästan alla är redan tingade, eventuellt en hanvalp otingad bara. Och så är dom bara 2v, snacka om åtgång :-) Men vi ska ju själva ha en, så vi är inte ensamma om att ha god smak :-)

gulligaste Myra, som hann med att ta en pinne, dräktig och allt! Hennes pappa Tytan lever fortfarande i frankrike, men han är gammal nu.

här är alla fyra tikarna, någon av de två längst till höger i bild är vår blivande stjärna

de två nallebjörnarna till pojkar :-)

och titta härdå, en nyfiken Boston! Så söt!

och denna gången, inte en enda bild på Nosa! Skäms på oss, men man tappar alltid fokus när man kikar på valpar, så är det bara.

Tack igen Elin - och vi hörs snart igen!

Lite tomthäng tillsammans, och plötsligt ser det ut som om vi är ganska många :-) Kanske inte för att vara en kennel, men för att vara en familj :-)

jo, kom på ju när jag satt och berättade för Marianne om hur det gått i avesta när Barbro blev champion att avesta ofta varit ett turställe för oss genom åren, men inte bara det utan att Barbros mamma samt mormor oxå blivit BIR just där. En något annorlunda företeelse i alla fall i en så stor utställningsras som staffen ju faktiskt är och har varit de senaste 10åren. Och även just att dom är tikar, min känsla säger mig att hanar oftare blir BIR, men be mig inte om någon statistik över det för det besitter jag inte.

Nå, så jag började leta bilder och till mitt förtret hittade jag ingen bild från när Yoyo plockade sitt första cert och blev BIR just där,,, Men å andra sidan blev hon svenskvinnare och BIM i avesta 2010 och därifrån finns bildbevis.

Alltså-

2009-06-14 SE UCH Garpenborg's Underverk CERT & BIR & CHAMPION - domare Nina Karlsdotter

hennes dotter

2008-06-14 SE UCH, FI UCH, SE V-10 Garpenborg's Yoyo CERT & BIR . domare Charlotte Sandberg

och Yoyos dotter:

2012-06-17 SE UCH Garpenborg's Elodie CERT & CACIB & BIR & CHAMPION - domare Göran Bodegård

mao de som i framtiden blir hussar och/eller mattar till Barbros valpar bör åka till avesta och ställa ut :-)

nedan, Barbros mormor Vera vinner cert, BIR och blir champion (ser ni att det vräker ner?) Jag & Nathalie ser ut som två dränkta katter, fast glada sådana :-)

ok bilden nedan är ju lite fusk då eftersom det är ifrån 2010 när Yoyo blev BIM samt svenskvinnare. Den bilden jag inte hittar från när hon blev BIR så regnar det,,,,

och så den senaste från i söndags- även här vräker det ner :-)

dessutom vräkte det även ner den dagen då Garpenborg's Unicornico "Alfons" blev BIR och SE UCH Garpenborg's Underverk blev BIM just i avesta. Det var 2007-06-17 och domare var MR Hans Bierwolf. De flesta som var där minns den utställningen och inte bara pga vädret *skrattar gott*

allt efter kl 08.00 är inget annat än skandal!

Ulla hänger lite med sina små, snor deras sovplats :-) Caesar tycks inte ha något att invända

härligt med örontvätt :-)

Sedan kom mormor Vera in och busade loss :-)

då blir det många bilder av den här sorten, dvs suddiga :-)

började med att Garpenborg's Josephine "Bodil" fick besök av sin husse & matte    Alla valparna fick förstås pussar och Ulla skulle fått hon oxå fast hon ägnade istället hela onsdagen åt att febrilt leta mat. Hon är iof alltid hungrig, men nu var det något i särklass. Kan bero på att jag tog en väldigt lång morgonsväng med aktivering längs vägen,,, vid denna tidpunkt hade hon hunnit med tre mål mat och ändå kurrade det i magen

här syns till vänster i bild J-kullens mamma Ulla, i knäet på Martin och till höger J-kullens mormor, Vera i Emmas knä. Som synes är det inte lätt att fika här hemma, kaffekoppar och eventuella tilltugg måste hanteras med precision.

efter morgonens promenad hela gänget   

Saknar att se Veras huvud ordentligt- enligt veterinären i morse så har ögat blivit bättre, fast för en lekman så ser det hela mest ut som en sörja tycker jag. Otäckt att det ska ta sån tid, men å andra sidan skrapade dom ju bort halva ögat ju,,,klart det måste läka långsamt. Vera hatar denna tratt, hon dänger numer in den i allt, med förhoppning om att den skall gå sönder, att inte kunna tvätta sig eller gnaga på ett av alla hennes ben, dag ut och dag in kan inte vara så roligt stackarn! Fast jag vet att tar jag av den så kommer hon att kasta sig i soffan för att klia sig i ögat och då är vi väl tillbaka på ruta 1,,,,så tratten får stanna på,,,

här en närbild på Irma och hennes mormor Ulla - dom gillar varandra skarpt