the one and only är här och hälsar på! Huset förvandlas till en cirkus med alltför många individer som har behov av att leka galna lekar timme ut och timme in :-) Här en kort paus i soffan

nu slår det mig att rubriken antyder att det hela var roligare än det kanske var :-) Beroende på hur förtjust man är i bubbel då, nå hursom, dessa bilder hade jag totalt glömt bort. En rolig stund på tomten

idag tänkte jag en stund på att det är en lycka att ha ett intresse som man fortfarande efter näranog 20år tycker är precis lika utmanade och roligt som från början. Om inte tom mer faktiskt. Jag var 17år när jag köpte (eller fick är nog ett bättre ord här, tack mamma!) min första hund, och nästa år fyller jag 40,,, Min första kull föddes 1993 och det innebär att kenneln firar 20års jubileum nästa år! Jag gissar att vi kommer fira detta på något vis, kanske en lite större kennelträff är på sin plats *funderar*

Nå, egentligen hade jag tänkt skriva ett par rader om hur uppslukad jag ofta blir av hundarna/kenneln/kollegorna/det ideella engagemanget, men känner att det är svårt. I mitt fall får jag nästan tunnelseende och man skulle kunna jämföra det med en slags förälskelse. Omgivningen försvinner alltsom oftast och det är förstås på både gott och ont.

Men självklart kan det ju finnas risk att bli totalt insöad. Erkänner att umgänge med icke hundmänniskor ofta prioriteras bort, och iom barnens intåg så har ju tiden blivit än knappare och då har övriga intressen som jag uppskattat mycket blivit till ett minne blott.

Nå det kommer mer tid framledes, det hoppas jag i alla fall på :-)

Imorgon skall jag på möte med ett gäng tokkunniga hundmänniskor och jag bara ÄLSKAR att vara i deras sällskap. Det är faktskt en ynnest! När jag kommer hem därifrån så känner jag mig alltid enormt laddad inför att forstätta jobba för rasen, för klubben och för mina kollegorsskull och även för oss i vår kennel. På så vis tycker jag att alla borde pröva på att arbeta ideellt i hundvärlden, inte bara för att det behövs utan oxå för att det verkligen kan ge en något tillbaka. Men det gäller förstås att finna en plats där man kommer till sin rätt, och i början får man ju ta det som bjuds förstås :-)  

denna söta bild på Ymer & Garpenborg's Äbbe fick jag av mamma/matte Ulrika för ett tag sedan- galet söt tycker jag!

och roligt hade vi i alla fall :-)

Upptäckte sedan att Veras mage blev större & större,,,så vi fick skynda in och tvinga henne att ta det lugnt resten av kvällen. Dels svalde hon väl en del vatten när hon plockade upp äpplena, men hon hade nog ätit en del plommon & nån sorts miniplommon som vi har mängder av oxå.

Stora vanliga plommon har ju dumma kärnor man ska vara försiktig med, de små miniplommonen är nog ingen större fara. Men det man kan säga generellt när dom får i sig sådär oerhört mycket vätska är ju att det finns risk för magsäcksomvridning, därför ska de vila och inte stoja runt. Detta kan drabba staff, det vet jag den hårda vägen då en valp vid namn Garpenborg's Oden som exporterades till spaninen och under sin första tid där lekte ute i värmen med sina nyfunna staffevänner, drack massor av vatten, lekte lite till, fick magsäcksomvridning och dog i bilen på väg in till veterinären.

men- nu till filmbevisen- och Vera mår prima idag - min stålhund :-)

först pressar sig Yoyo ner på/mellan sin mamma & lille Kalle, sedan biter karma henne i rumpan direkt när Kristoffer gosar ner sig och myser med hennes öra

men att någon skulle flytta på sig? nope, icke - ju trängre och varmare destå bättre :-)

lekte kurragömma i helgen. Alexanders gömställen var minst sagt optimistiska. Antingen inser han inte att han vuxit eller så tror han att bara huvudet är utom synhåll så är saken biff :-)
   

Så kan ju vilken eftermiddag som helst bli lyckad :-) Irma är dock extremt undrande till varför i all världen hennes matskål & hennes mat är en del av småhussarnas mellis,,,

för egen del har jag slutat förundrat mig för länge sedan och låter dem hållas :-) Är övertygad om att dom nog en dag slutar imponeras av hundarnas grejer

till slut insåg dom att dom fyllt på skålarna lite väl frikostigt och Irma & Yoyo fick ta del av mellanmålet

  Kalle med sin morfar Rex och Kristoffer & Alexander med sin mormor Ann-Marie