Alexander ville ha en puss&mysstund med de små O-bebisarna igår, och när han är i farten är det oerhört viktigt att det blir rättvist. Alla måste lyftas upp och pussas på i tur och ordning. Dock blev det inte bildbevis på alla för att han envisades med att peta sig mer eller mindre konstant i näsan när jag fotade,,,,

Plötsligt nös han! och ut kom d något litet runt föremål,,,

en liten guldpeng :-) Om han kunde fortsätta med detta så kan vi spara ihop till en semester :-)

och istället för någon vacker alptopp eller solnedgång satsar vi på ett antal rejäla juver som inramning till bilden   

När jag ser denna bilden så kommer jag att tänka på att jag en gång för massor av år sedan hade en mamma och hennes son på besök. Dom hade kommit för att välja sin valp, i detta fallet var det en rottisflicka som dom skulle bli stolta ägare till. Sonen, som måste varit i tidig tonår, såg mer och mer deprimerad ut ju längre besöket gick, mamman å sin sida hade till sin glädje funnit en liten tös som föll för, men stämningen var minst sagt udda. Till slut tvingade mamman sonen att säga vad sjutton som var fel och då deklarerade han att han ville ha en hanvalp istället. På frågan varför pekade han med ett upprört finger mot mammahundens välfyllda hängande juver och utbrast: Mamma jag kommer ALDRIG kunna gå ut med en sån hund utan att bli retad!!

våra juveler blir 1v idag   

nedan ser ni Susannes lilla Odette

sedan kommer Ragges fina Saga

och nu Dianas prickiga Fiffi!

mörka tiken med bläs

den vita gullungen- som till vår glädje pigmenterar sig fint även hon

fina mörka pojken (som i en vanlig kull skulle sticka ut med sina vita tecken:-))

blåa gullkillen

och den lille rackarungen med sitt halva blåa huvud :-)

alla tillsammans   Irma är en underbar mamma, som synes får hon stå ut med en del då de hungriga bebisarna snuttar även på skinnet brevid tuttarna   

denna dagen bara försvann för mig, visserligen städades källaren något (för att kunna lokalisera mina vanliga saker bland alla grejer som hör till klubben,,,,,suck) jag hann tvätta en del, promenerade i halkan med våra sötnosar, pratade med en massa trevliga människor, trixade med en del klubbarbete, badade med barnen och till sist klämde jag in en fotosession med de små O:na men ändå kändes det lite klent,,,men ni vet hur det blir ibland. Man är aktiv och ändå känns det som man tar sig fram i tuggummi,,,

Men därför ska jag inte spendera mer tid vid detta nu utan krypa ner brevid dessa småttingar- fem dagar idag   

som uppfödare är det förstås fantastiskt att, när man hållt på ett tag, ha ett antal generationer att luta sig tillbaka emot. Ofta pratas det om detta och det man mest då syftar till är förstås kunskapen om de tiklinjer man har. Med kunskap syftar man oftast till hälsoinformationen (allt det där som inte går att läsa sig till på hunddata men som förstås är väldigt värdefull information) den mentala statusen på dessa hundar och deras syskon samt förstås den exteriöra informationen man som uppfödare besitter. Ett bettfel hos mormors bror, en knicksvans på gammelmormors syster, en annan släkting med allergi  osv osv det går att rabbla i oändlighet. Det gäller samtidigt att förvalta den här kunskapen på ett bra sätt, man måste vara öppen med sina valpspekulanter, och även de som vill låna hanhundar som man fött upp. Samtidigt måste man sålla något då kanske en överkänslighet mot lax hos en halvsyster till hundens mormor inte är av största intresse och värde för en redan korvstoppad stackars valpköpare. Även när det kommer till valpningar är det en fantastisk glädje att ha varit med vid tikens mammas valpning, hennes mormors osv osv

MEN det jag egentligen ville säga var att det MAGISKA är detta nedan, den här glädjen, lyckan i att "se alla hundar i en hund" om ni förstår hur jag menar.

Jag tittar på Ulla nedan och ser min Vera i henne, jag ser Saga, jag ser bilder på Saga och tänker på Gullan & på Asta och så gråter jag en skvätt. För dem jag saknar och inför tanken på de jag kommer att förlora och av lycka för att dom lever vidare genom sina avkommor. Sorg & lycka. Det har hänt ett par gånger i mitt liv att jag mött andra uppfödare av andra raser och i ett par korta minuter så finner vi varandra så totalt i just denna känsla. Oerhört känslosamt

Nej, jag ska sluta nu, måste packa lite hundmat och fixa transport av en tvättmaskin :-) På återseende!

Låt oss för omväxlingsskull börja med pojkarna.

Här är våra tre musketörer:

Mörka pojken

den pojken med mest blått (av alla i kullen)

och den pojken med minst blått (av de fyra blåa) i kullen

sedan en bild på dem alla tre tillsammans   

Sedan är det tikarnas tur

blå flicka

blå flicka med bara lite blått på vänster öra (som inte syns på denna bild)

mörka flickan med bläs

nyckelpigeflickan

och till sist den helvita flickan

Irma har fått åtta fina bebisar i alla möjliga färger. Fem tikar och tre hanar. Vi är jätteglada och rätt trötta - här kommer bilder på våra underverk, vi återkommer senare med vilka som är hanar och vilka som är tikar :-) Kan bara säga att jag kommer att fortsätta njuta av åsynen av dom nu under vår första natt tillsammans   

en lycklig Kristoffer såg ett par av dem födas fram

sista bilden för ikväll. Här ligger alla åtta och trängs   

men det är klart, man är ju känslig för olika saker! Nå, nu har jag i alla fall varnat.

Irma började valpa idag på dagen, runt 13-14 så började hon vilja gå ut och kissa ofta och även om ingen tydlig temp.dipp märkts så visste jag att det var dags snart. Här kommer några bilder på hur hon då såg ut, ynklig och osäker på om förvärkarna ändå trots allt inte betydde att hon behövde gå på toa

eftersom det är galet kallt och jag ändå fick springa in och ut så passade jag på att ta med ved in varje gång. Det ledde till att jag kom ner till botten av vedhögen och upptäckte denna lille stackare! Visst ser han ut som en mumie? I alla fall så minns jag dem från när såg dem på museet i kairo och ja, väldigt likt helt enkelt.

Hoppas han/hon dog en fridfull död - av ålderdom helst! Jag har alltid gillat råttor

väl inne kom jag på att jag kanske fått bakterier på händerna när jag bar in veden,,,,sån tur att jag hade detta hemma