numer även hälften av hundbeståndet här hemma   

de två äldsta och den yngsta. Vera är gammelgammelmormor till lilla Vivi   

får alltid en väldigt nöjd känsla i kroppen när jag städat hundarnas rum sådär superordentligt, ni vet dammsugit, skurat samt bytt precis alla bäddar & filtar. Alla hundar, utom en, blir även dom väldigt nöjda och pilar snabbt in och intar sina favoplatser

Minus Kalle,,,,

han inväntar istället ett obevakat ögonblick för att urinmarkera. Vore ju synd om vi inte hade någon pinkdoft alls här hemma, jättesynd faktiskt. Tur att han alltid löser just den biten åt mig,,,

så låg tjejerna så fint och vilade tillsammans i soffan,,,

men vill man ha bilder med lugn & harmoni i så får man vara snabb med kameran, för på nolltid dyker nämligen denne figur upp,,,,

som uppfödare är det förstås fantastiskt att, när man hållt på ett tag, ha ett antal generationer att luta sig tillbaka emot. Ofta pratas det om detta och det man mest då syftar till är förstås kunskapen om de tiklinjer man har. Med kunskap syftar man oftast till hälsoinformationen (allt det där som inte går att läsa sig till på hunddata men som förstås är väldigt värdefull information) den mentala statusen på dessa hundar och deras syskon samt förstås den exteriöra informationen man som uppfödare besitter. Ett bettfel hos mormors bror, en knicksvans på gammelmormors syster, en annan släkting med allergi  osv osv det går att rabbla i oändlighet. Det gäller samtidigt att förvalta den här kunskapen på ett bra sätt, man måste vara öppen med sina valpspekulanter, och även de som vill låna hanhundar som man fött upp. Samtidigt måste man sålla något då kanske en överkänslighet mot lax hos en halvsyster till hundens mormor inte är av största intresse och värde för en redan korvstoppad stackars valpköpare. Även när det kommer till valpningar är det en fantastisk glädje att ha varit med vid tikens mammas valpning, hennes mormors osv osv

MEN det jag egentligen ville säga var att det MAGISKA är detta nedan, den här glädjen, lyckan i att "se alla hundar i en hund" om ni förstår hur jag menar.

Jag tittar på Ulla nedan och ser min Vera i henne, jag ser Saga, jag ser bilder på Saga och tänker på Gullan & på Asta och så gråter jag en skvätt. För dem jag saknar och inför tanken på de jag kommer att förlora och av lycka för att dom lever vidare genom sina avkommor. Sorg & lycka. Det har hänt ett par gånger i mitt liv att jag mött andra uppfödare av andra raser och i ett par korta minuter så finner vi varandra så totalt i just denna känsla. Oerhört känslosamt

Nej, jag ska sluta nu, måste packa lite hundmat och fixa transport av en tvättmaskin :-) På återseende!

var bara tvungen att trixa lite med dessa fina kort som Diana tagit på sin staffetrio - SÅ söta! Jag lägger upp dem i åldersordning        

vi smyger lite på varandra

och springer lite :-)

och bara står & ser dumma ut   

och leker igen :-)

vinter överraskade oss iår (likt de flesta år,,,)

i stället för att vara på my dog så skrotade vi alla runt här hemma i helgen. Rätt mysigt och med tillräckligt mycket kläder på hundar & barn så njöt alla av utevistelsen. OBS att Irma är dräktig och således är hennes sälutseende helt i sin ordning

här återupptäcker dom hur gott det kan vara med frysta gamla äpplen :-)

här letas det mask :-)

Yoyos son Lille Rodney firade med oss oxå- här i två olika outfits :-)

Fast Lisas hatt kanske var mindre smickrande,,, :-)