det allra bästa som finns att kela med. Små mjuka tunna och belägna på huvudet på en mycket barnkär individ :-) För annars hade dom ju varit helt perfekta helt i onödan såattsäga.

Här ligger i alla fall K och Vera och kikar på barnpeve som K säger. Notera hans mkt korta ärmar på tröjan. När jag hämtade barnen i går så hade Alexander på sig en outfit som var rätt rejält för stor och K sprang rungt i byxor som slutade mitt på vaden med denna tillhörande tröja. Matthias hade tagit fel på klädhögarna (som han lagt fram själv) i morse och sedan inte haft tid att byta - dom såg för hejjiga ut :-)

har en konstant känsla av att jag glömt något. Det är stressande. Kanske jag glömt att betala någon-hemska tanke- vara skyldig pengar är det värsta jag vet. Eller så är det någon jag borde ringt, mycket troligt. Suck, något är det i alla fall, säkert flera saker,,,

ovan ser ni K som myser med Tösen och G bebisarna- tänk att de första 3 nu varit iväg på röntgen! Josef, Totte & Elsa- bara att hålla tummarna.

Nedan en Alexander på utställning i sundsvall

planen var att hinna ut före alla andra, eller alla andra hundägare utan hyfs menar jag. Meeen att klä på två bångstyriga barn alla dessa vinterkläder samt inte glömma att ta med

vantar, mössor, halsdukar, napp

filt till dem att ha i vagnen

matsäck (för att få dom att stanna i vagnen)

papper till snoriga näsor

bajspåsar

hundgodis

kamera

nåå strunt samma tillslut kom vi iväg. Dock lite senare än jag tänkt. Promenaden innhöll det mesta - lös puckad hund med tillhörande puckad husse. Bajshög mitt på grusvägen (som jag faktiskt plockade upp trots att det är bland det äckligaste som finns att plocka upp efter andras hundar) En glasflaska funnen och även den upplockad i vagnen. Sedan slängd i återvinningen. En ful slips som vi dock lät hänga kvar, kanske var den dekoration? En ful gammal sko, den tog K hand om och slängde. Stannade vid blomsterlandet och handlade lite blommor, passade på att fota tjejerna.

Vera hittade en sten  

Vilket även K gjorde (fast han hävdar att det är dinosaurie ägg)              

den gamla skon slängs    

inget dyrt märke gissar jag :-)  

kan inte bestämma mig för om det som hände igår var roligt eller om det var lite gränsfall,,, Vi sitter i soffan och K skiner plötsligt upp och säger nåt i stil med "mamma maka min dodis?" vilket då föga förvånande betyder om jag vill smaka på hans godis. Det som däremot var lite förvånande var ju att han inget hade,,och när jag påpekar detta så vänder han sig om mot fönstret och börjar gräva lite i persiennen - eller persienn, men ja ni ser ju på bilden

och där hade han en liten gömma, några torra bullkanter och en ostbit! Klart jag frågade vad sjutton han hade mat gömt där för- varpå han svarar att han måste det annars äter Vera upp allt för honom,,,

det första jag kan säga är i alla fall att det är tur att inte Vera upptäckt det hela för då skulle vi inte ha kvar några persienner alls :-) Och visst är det väl fyndigt av honom. Men kanske måste jag ändå se till att upprätthålla bättre ordning, kan ju inte vara djungelnslag som gäller här hemma. Och barnen får ju faktiskt inte sno från hundarna när dom äter- det är jag ju noga med- så varför låter jag det vara tvärtom? skärpning Maria

klippa gräsmattan för sista (och första) gången för i år, ta in utemöbler och koppla ifrån rören. (toan hade redan syster & svåger fixat-tacknämligt) När jag väl kommer ut till underbara ön så undrar jag alltid hur jag någonsin kan fundera över om vi kan ha kvar det. Resterande 364dagar känns det nämligen som det smartaste alternativet. Denna dag var ön dessutom tom på folk, fantastiskt. Irma och barnen for runt som små dårar över klipporna- alla njöt av dessa ö timmar. Vad gör det att färgen flagnar och det går att ta ett fotbad i havet inne i boden när man hör måsarna skrika och havet klucka? Kanske man kan investera i ett rejält tält att bo i till nästa sommar :-)

hundarna är måttligt imponerade, fast Ks tanke är ju god

idag när vi var på tomten så utspelade sig följande:

-akta dig för det där trädet Kristoffer, det har taggar

(k aktar sig förstås inte)

-Kristoffer lyssna på mig det är ett dumt träd med taggar!

-NÄE mamma säg fölåt tädet!

-suck ok- förlåt trädet det var inte meningen att såra dina känslor

-tädet e min pompis

-suck ok ja ja jag sade förlåt

-nu vi pamas allihopa

så där fick jag stå och krama detta taggträd en stund tillsammans med min gullunge till son. Vad gör man inte för att bibehålla logiken i saker och ting. Klart jag vill att han ska säga förlåt och kramas om han varit dum. Och om det nu innebär att både djur och växter omfattas av detta så får det förstås vara så.

två bilder från igår

tur att hundarna hjälper till att hålla det värsta borta från vår nykemade matta