garpenblogg

Alla inlägg under februari 2011

Av Maria - 17 februari 2011 06:00

Känner mig något irriterad över vissa insinuationer som kommit vår väg när nu vår I kull sett dagens ljus. Läser man mellan raderna går dom ut på att man

1) menar på att vi prioriterat färg före andra egenskaper

2) man är oseriös om man gillar blått


OM kennelns prio hade varit att producera blåa staffar så hade vi gjort detta för bra länge sedan. Det är faktiskt inte svårt i sig, ingen raketforskning

Det som ÄR svårt är att hitta bra avelshundar, oavsett vad dom har för färg. Våra prioriteringar är och kommer alltid att vara mentalitet, hälsa, linjer och sist exteriör. Och kikar man på exteriörbiten så är tex bett/tänder, öron/svansar saker vi prioriterar långt före färg. 


Sedan är då frågan om färgen- blått är jättefint tycker vi. Min första kanin var grå, min första (och enda) häst likaså, två av mina tre katter blåa dom med

(vet att det är olika benämningar på färg men orkar inte kontrollera det nu)

Klart jag då tycker det är vackert även på hund! Man FÅR faktiskt tycka att vissa färger är jättefina, man får hoppas på både det ena och det andra färgmässigt när man planerar en kull. För oss ligger det som sagt långt ner på prioriteringslistan, men det innebär inte att vi inte tycker det är roligt - för det tycker vi. Men vi tycker alla fyra är lika viktiga & lika fina, titta bara- hur kan man inte tycka det! :-)

      



Av Maria - 15 februari 2011 17:30


från Mangos husse Camilo. Det var den 7e december på morgonen och Mango hade varit lite darrig och stel, Camilo ville åka in och kolla upp honom. Vi surrade några minuter och Camilo lovade ringa och ge mer info efter besöket. Tankarna då gick mer åt hållet att det säkert skulle bli en del kontroller men att Mango strax skulle vara hemma hos familjen igen. Visst han var gammal, väldigt gammal tom, men ändå,,, varför är man alltid sådär att dessa saker skjuts bort?

Camilo ringde igen, och direkt hörde jag, ni vet den där tonen på rösten, man behöver inte känna någon väl för att känna igen vad tonen innebär. Camilo berättade att detta var ändhållplatsen och vi försökte både hålla tårarna borta, förgäves förstås. Mango skulle somna! Fina fina Mango. Så satt jag där, i syrrans vardagsrum med alla barnen runt omkring mig och grät- i andra ändan av telefonen satt Camilo med sin älskade Mango i knäet och grät. Camilo & jag känner varandra enbart genom Mango- alla dessa år vi har hörts av, alla de gånger vi träffats- alltid med MANGO som skäl och samtalsämne. Och helt ärligt tror jag inte två personer kan ha något bättre gemensamt än just honom, fine killen. Det var dessutom matte Camillas födelsedag, och barnen, stackars barnen. Det var ett tungt samtal, och det känns fortfarande tungt, hur det då ska kännas för Camilo & Camilla,,,

(Det här inlägget skrev jag strax efter att han gått bort, men det har legat tills idag, jag har läst om det många gånger och lika många gånger har jag gråtit lite till. Nu känner jag att det är dags att lägga sista handen på det.)


Lite vill jag ändå berätta om Mango. Han var sist kvar i kullen, helt i onödan egentligen då Camilo ringt och sagt att han var intresserad samt lämnat sitt telnr. (på den här tiden fanns det liksom inte en massa kennlar och valpar att välja emellan, inte lika många spekulanter heller för all del. Så det gällde att verkligen hålla koll på de få som hörde av sig och som var bra) Numret kom bort,,, trist nog. Och valparna flyttade den ena efter den andra, en tik skulle bo kvar, Maya- ochså Mango då, utan någon husse eller matte i sikte. Men, så ringer Camilo och undrar varför vi inte hört av oss, då var Mango 13v om jag inte minns fel, kanske 14. Camilo undrade lite över skillnaderna mellan att få hem en något äldre valp i jämförelse med en på 8v, naturligt nog, men efter att ha hälsat på Mango var han såld. Det blev alla som träffade Mango, trevligare kille får man leta efter. Han hade en enastående personlighet redan som valp.


Mango tävlade framgångsrikt med sin husse, både i lydnad och bruks. Tre första pris i lydnadsklass 1 och mao ett LP samt uppflyttad lägre klass spår. Genomförd MH med strålande resultat, utställd med CK, klubbmästare i lydnad 1999, vinnare av klubbens "Brains and Beauty trophy" 2001

Stoltare uppfödare än vad jag är över honom kan man faktiskt inte vara


1997-05-09 **** 2010-12-07

13år 6 månader och 29 dagar

LP1 Garpenborg's Mango

  

  

här en bild på Mango som 10åring, han var hos oss en stund när hans familj var på semester, en bild som jag tycker mycket om

  

Mango Vera och Yoyo från samma tillfälle, 2007 är året


  

på denna bild, oxå från 2007 testar Mango på agility för första gången hela 10år gammal. Superskoj var hans betyg!

  

här ser ni honom med husse Camilo i gränna 2001 när han vunnit brains & beauty titeln. 4år gammal och med många härliga år framför sig

   

dessa två härliga bilder är från ett besök här i augusti 2009, han hade då hunnit fylla 12år. Ännu gråare om nosen och lika vacker som alltid 


        

dessa sista tre är från hans 13års dag 9/5 2010

när vi svängde förbi med lite grattisgodis

  



Av Maria - 14 februari 2011 13:56

för snart 8år sedan köpte Göran & Anita sin första staff av oss, Garpenborg's Tyrann "Tello". Tello hade dramatiska första veckor i livet och vid fler än ett tillfälle hade jag hjärtat i halsgropen. Det värsta var när han hamnade under en tung trädörr, blev platt som en pannkaka och jag var övertygad om att han var död! Hos veterinären konstaterades sedan att han inte hade en skråma- än idag kan jag inte förstå hur det gick till. Det var med lättnad som jag lämnade iväg honom som 8v :-) Han fortsatte dock på samma vis, som tur är finns det mycket  erfarenhet av bruksras sedan många år i familjen så dom hanterar Tellos starka personlighet på absolut bästa vis. Tello är sedan länge SE UCH och som ni ser en rejäl & stilig herre. Garpenborg's Anna blev deras andra hund från oss och Anna trivs som fisken i vattnet med sin storebror. Våra  planer är att Tello ska följa med oss till Paris i sommar för att delta i veteranklassen på världsutställningen- ska bli så himla skoj. Ni ser honom som yngre på bannern ovan

               










Av Maria - 14 februari 2011 05:39

Torkels familj svängde förbi och pussade lite på hans valpar. Jätte trevligt förstås, barnen lekte och vi fikade - Vera fick massvis av uppskattning och är fortfarande belåten :-)

  

    

      

vi hoppas er resa hem gick bra- och så håller vi tummarna för att vi ses i vallentuna i sommar!


Av Maria - 12 februari 2011 18:29

Sessans husse & matte har nu varit här och pussat på sin Sessan och de små liven. Godis hade dom med sig till både Sessan & Vera, gulligt tack! Moster med barnbarn dök upp nästan samtidigt, hon med godis till oss tvåbenta, och blommor (tack min gulliga moster!)- helt perfekt mao. En trevlig fikastund med allihopa gjorde att jag för ett par timmar glömde bort alla måsten, behövligt. Sessan är nu nöjd och sover gott inne hos sina små

      

Av Maria - 12 februari 2011 15:19

framför brasan

    

tack matte Agneta för bilderna!

Grattis oxå till Sofia med brorsan Totte som var på utst idag och blev 4a av 6st och som framförallt skötte sig med bravur! Och det är förstås därför man ställer ut små puppisar; träning och åter träning. Sedan får man se vad det blir av dom som vuxna.

Nu kommer snart Sessans matte & husse på besök, och sedan min moster Helen. Matthias är nånstans lååångt bort på styrelsemöte :-( Inte bra för vår stressade situation, vi har 1000saker som skulle fixats idag, men vad gör man? Jo, man biter ihop och drar fram dammsugaren- ciao så länge!

Av Maria - 11 februari 2011 19:36

verkar inte bättre än att vi glömt berätta om vem som är pappa till vår I kull, eller så har vi det, nååå Torkel tåls ju att titta på fler gånger i så fall :-)

Torkel är född i Frankrike, han bor på Åland och ägs av Kennel Dinah-Mite, Finland. En härlig mix. Han är en oerhört trevlig kille som vi föll för när vi träffade honom på en utställning just på Åland för något år sedan eller så. Då var han ung och ej ännu röntgad, men när det var kollat och med bra resultat så tog vi kontakt. Att dessutom få förmånen att få Torkel (ja med matte & lillmatte) att komma hem till OSS- ja bättre än så blir det inte. Sessan är nämligen inte rabiesvaccinerad och då hade vi fått vänta ett bra tag innan vi kunnat para. Det är inte så att vi försökt vara hemliga med honom eller så, utan eftersom valparna varit bokade sedan länge så har vi inte lagt ut någon info på hemsidan. Ni som känner oss vet att vi inte är hemliga av oss med våra planer :-) Här lite bilder:

      

  

Torkels stamtavlenamn är

Diesel des plaines d'iron   

Av Maria - 11 februari 2011 06:11

bestod av två trevliga syrror, Elin & Angelica samt godsaker i form av semlor och ballerinakakor! mums- och tack så mycket!

Valparna blev ordentligt genompussade och Sessan var nöjd med situationen, klart man gillar nån som gillar ens ungar, eller hur? :-)

          

Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12
13
14 15
16
17 18 19 20
21
22 23 24
25
26
27
28
<<< Februari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards