i hundarnas rastgård så vet man att dom inte är där så ofta,,,,,

igår tog vi oss äntligen tiden att beskära våra två äppelträd, SÅ skönt att få det gjort måste jag säga. När jag såg Matthias med motorsågen (vi skulle ta bort en stor gren oxå, annars beskär vi förstås som alla andra:-) i trädet slog det mig att det var precis så vi träffades första gången. Eller i alla fall pratade med varandra för första gången. Eftersom vi bodde grannar hade vi ju sett varandra, men då Matthias inte direkt är den snacksaliga typen och jag, även om jag gillar att prata, inte gillar att umgås med grannar så hade vi inte mer än nickat åt varandra. Men detta var alltså innan ett kraftigt blåsväder delade mitt ena äppelträd på mitten. För när jag stod där med en liten såg och försökte bringa ordning bland grenarna så dök han upp med en motorsåg och frågade om jag ville ha hjälp. Ja, och nu sitter vi här i ett annat hus med två hundar och två barn- och sågar i ett annat äppelträd  :-)

Hur som haver, träden ser fina ut och i alla fall Vera uppskattade kvistarna som föll till marken, något som idag gjorde att hennes toalettbesök blev aningens långdragna :-)