Elin och Garpenborg's ZsaZsa "Nosa" har idag vunnit agilityklass 2 med hela 10sek i marginal till tvåan. Den tredje pinnen är därmed i hamn och ekipagets nästa tävling blir i klass 3!

JIPPIE hojtar vi här upp i huvudstaden så att det garanterat hörs hela vägen ner till Borås!

lägger in bilder och förhoppningsvis en film här så fort som jag lyckas lägga vantarna på det :-)

Ja, så är det faktiskt, våra hundar är hundra gånger vänligare än vad jag är, man kanske kan tycka att jag på alla dessa år borde blivit smittad av staffarnas okomplicerade & positiva inställning till sin omgivning (läs människor) men så är icke fallet. Antar att om jag skulle våga mig på att göra en "vilken ras är du?" så skulle svaret bli ovtjarka eller nåt,,,,,

I alla fall, faktum kvarstår att jag ALDRIG i hela livet kommer förstå varför så många hundägare är så respektlösa mot sin omgivning och även så oerhört nonchalanta med sina egna djur. Har dom aldrig sett hur illa det kan gå? Aldrig sett hur lätt hänt det är att en hund blir skadad av ett slagsmål, både fysiskt och psykiskt? Att läka de fysiska skadorna går relativt fort, men de psykiska kan ta år att bli av med, om det ens går.

Den där förbannade inställningen som yttrar sig i uttalanden likt det jag fick höra i morse: "det är bara en valp, han är så snäll" Valpen i fråga var en gigantisk golden hane som faktiskt är fyra gånger så stor som lilla Ebba som jag var ute och gick med. Nå, OM denna golden får fortsätta springa fram till vem som helst så kanske han dels inte lever till att bli vuxen eller i alla fall slutar vara snäll. Skulle man låta barnen leka på gatan med resonemanget att "det brukar gå bra och det kommer så sällan några bilar"?? Eller går ni själva rakt ut på ett övergångställe utan att se er för, eftersom bilarna ju måste stanna?

Nå, Ebba ÄR jätte snäll, det är jag som inte är det. Golden valpen blev bortjagad av mig och hans husse fick tampas med en mindre snäll sida av mig, efter att jag fått min avkrävda ursäkt och fräst att han borde vara rädd om sin hund så spatserade jag iväg.

När jag lugnat ner mig lite insåg jag att jag förstås inte åstadkommit något alls med att bli arg,,, Hade jag kunnat bibehålla mitt lugn så hade jag kanske även kunnat förklara för denne hundägare varför det är så viktigt att inte släppa sin hund lös om man inte har en fungerande inkallning.

* även om din hund är snäll är det inte säkert att den hund du möter är det

* även om din hund är frisk är det inte säkert att andras är det (loppor, löss, kennelhosta osv ovs)

* den hund din hund springer fram till kanske löper (för den som inte vet är en parning gjord på en nanosekund - i alla fall när man inte vill att det ska ske)

* den hund som går kopplad kanske är opererad och det kan vara rent livsfarligt för den att hamna i ett slagsmål, eller i en vild hälsningslek (likt när jag hade zören hemma efter hans operation, han var tvungen att ta massor av korta koppelpromenader varje dag, och bara att halka var farligt för honom. Eller om man har en tik som kanske är kejsarsnittad,,, listan kan göras lång)

suck, jag ger mig nu, men skulle kunna fortsätta rabbla i evighet. En sak som i alla fall slog mig när jag gick ifrån denna hundägare var att han var inte ensam, det var ett ganska stort gäng som alla helt uppenbarligen skulle ut på fälten tillsammans. Visserligen jätte trevligt, MEN om nu denna hund inte kom när husse ropade är han kanske inte ensam om det, och vad händer ifall alla dessa hundar rusar runt och har skoj och det hoppar fram ett rådjur eller en hare, som det finns så gott om på dessa fält??? Chansen för att dom skulle få in sina hundar är minimal, en flock skulle lätt kunna bestämma sig för att ge sig av efter en flyende hare tex. Och förstås oerhört taskigt mot det vilda djuret, men även en risk för att någon hund kommer för nära en av de stora vägar som trots allt finns häromkring och slutar sina dagar platt som en pannkaka.

Häromkring är jag känd som ”hon som inte vill hälsa” och det är iof korrekt. Men till dessa hundägare med vett & etikett som faktiskt frågar först om hundarna kan hälsa brukar jag svara att jag inte vill att hundarna ska hälsa, men att jag gärna stannar och pratar en stund med den som frågat. För oftast är det den sociala biten för människan som är den egentliga bakgrunden till frågan. Så, då kan man få en trevlig pratstund (jo då, jag kan vara trevligJ ) och dessutom blir det en mycket bra träning för de flesta hundar, att sitta/ligga vid sin husse/mattes sida utan att få hälsa, och invänta att promenaden skall fortsätta.

Avslutningsvis vill jag säga att jag självklart har förståelse för att man måste träna sin valp på inkallning, samt att det kan hända att man misslyckas med en inkallning, både på valp men även på en vuxen hund, ingen är perfekt. MEN man måste ta mig fan göra sitt yttersta för att visa respekt för den medmänniska man möter, visa för hunden att du inte accepterar att den smiter ifrån dig - hämta in den så fort det bara går och ta ansvar för vad som hänt, be om ursäkt - fråga om allt gått bra.